Zaq Summerar, Summa Summarum

Min computer krånglar, vilket jag ju nämnt, efter att den fått "vila" flera dagar så körde jag igång den för lite viktiga saker och den fungerade klanderfritt i två hela dagar!
Men nu är det nog definitivt krasch, får se vad vi kan göra när jag får händerna på en ny hårddisk.

Slösurfa är jag annars bra på, alltid är det något man vill ta reda på, det funkar bra från den lilla plattan, vissa bankärenden osv går också bra så jag är inte helt ställd. Just nu har jag fått igång Beffas dator och lagt till Open Office så jag klarar att hålla koll på veckoarbetstid mm. Tyvärr är den ruskigt instabil vilket Beffa sa när hon lånade ut den.

Så det är därför jag knappt bloggat något.

Iallafall så har det hunnit varit snöelände så inni...
Mitt syskåp börjar bli klart, känns riktigt trevligt och egentligen ska det nog heta "hobbyskåp" istället för här ryms penslar och smyckedetaljer, färg, band och jag vet inte allt!

Idag har en fd kollega och god vän varit hit på lunch, en riktigt fin lång-lyx-lunch med gott vin till maten, bjöd på fläskfilegryta med ris och grönsaker till.
Fick vackra krispiga tulpaner av henne, se det är förnimmelse om vår det!

Jag har ju sagt att jag inte ska äga något.
Men nu har jag faktiskt gått och förälskat mig i ett litet hus (igen, kanske att tillägga).

Det passar mig och Margit, det passar för mina påhälsande barn.

Men det innebär 35 minuter i bilen till stan.

Men också låg månadskostnad. Öppenspis!
Och omodernt.
Men formbart.
Utan garage/bilplats/carport.
Men tomt som räcker till både en och två bilar.
Ett pris som gör det möjligt att bygga om, bygga till.
Men det innebär snöskottning och gräsklippning.
Snöskottning kan man leja för, det ryms i månadshyran.
Gräsmattan kan man minimera.

Och nära havet.
Men troligen bara intressant för Margit och mig...



Nu snurrar det i skallen igen ;-)
Så skulle man kunna göra och tänk den där öppenspisen, med en kamininsats eller kanske tillochmed en täljstens eller, kakelugn!
Och köket si och vardagsrummet så och vad läckert badrummet skulle bli så, med den prislappen så skulle man ha råd att bygga på.
Garage eller carport med förrådsbyggnad, nja helst garage, då kan man putta ut bilen när man får skaparlust...
Och trädgården, tänk si och tänker så...

Men det är långt till stan...
Det blir längre till ungarna...
Det är ju så bekvämt att gå till jobbet.

Men det är ju tur att det är gratis att fantisera.
Troligen är det ett mögelhus, annars är det q-märkt eller reglerat i någon detaljplan som jag nu lärt mig att det heter så man inte får göra något av det.

Får väl vara fetanöjd med att det ser ut att bli förlängning av mitt anställningsavtal, alt enligt mötet i förra veckan. Tur h*n sa det, annars kanske de varit utan personal ikväll, eller tur att jag är så plikttrogen och petig på att kolla upp!

Så nu har jag den tuffaste veckan, men har ju varit ledig i 4 dagar, efter helgen har jag en hel vecka att återhämta mig på och det brukar behövas. både iform av vila och träning (läs sjukgymnastik).

Förra arbetspasset hade jag med en S*tmara, vi har inte funkat ihop och hon har kritiserat allt jag gjort och energifältet mellan oss har varit laddat av så dåliga vibbar så tillslut började jag rakt göra mina sysslor "bakofram" och kände mig totalt fumlig och inkompetent.
Varje gång jag jobbat med henne, har det varit en stor lisa att få gå hem, innan jag är vid dörren så har huvudet rensats!

I vart fall, så rök vi ihop på det där passet, måttet blev som rågat när hon råskällde på mig för att jag fullföljde en syssla hon påbörjat och lämnat. Jag kunde inte vara tyst utan frågade bara stilla om allt måste vara på hennes villkor och sätt?!
Då blev ett och annat ord sagt från oss båda, resten av arbetspasset gick i "diplomatins" tecken.

Ikväll visade det sig att det var S*tmaran som var min parhäst igen. Kunde notera hur hon förhåller sig till kollegan som lämnade över till oss och tänkte det var en helt annan attityd än hon har mot mig.

Jag hade dock intalat migsjälv att det skulle gå hur bra som helst att jobba med henne, lika bra som med alla andra!
Och det gjorde det, ett lugnt och helt ok arbetspass där det flöt på och vi kunde byta av varandra i sysslorna utan knorr.

Det hör till saken att jag hade feedback från chefen ang hennes personlighet, när jag nämnde att det bara var en enda person i det stora arbetslaget som det inte var gnisselfritt med och som jag kände mig obekväm med. Det var inte ovanligt om man säger så...

Ja, ja, -det ordnar sig nog, gäller bara att hålla tummar blå så tjänsten blir min tillslut! (hoppas förtusan bara att det inte blir en ny PAN-anställning, men det torde väl vara svårt att få till på samma grunder som sist)

Nä, hörrni, skutt isäng med mjuk och len Margit!
Natt-natt!

Och det är antagligen bara början.

Men det är ju så enkelt att skippa det man tror att man har.

Jag hatar "det finns en dag imorgon" som ett plåster för att man bara kan strunta i och tro sig skjuta upp saker hur enkelt som helst, att det man har inget betyder, det är bara att "skjuta på"...

Om och om igen.

Jag tänker inte vänta, och soffan får faktiskt vänta på mig, den har jag inte tid med, så det så!

Arg. Besviken. Trött på att bli tagen för självklar.

Skit inte i mig.

Jag skiter inte på det som är viktigt.

Fast just nu känns det som "dra åt H******!"

Jag vill inte mer.

För att jag jobbat sönder så många helger och tillika gjort såväl jul som nyår avslagen hade vi köpt biljetter till Hela Huset Gungar samt bokat bord på TC.

Jag gruvades. Har ju hört om knökafullt, köer trots biljettköp och fylla.

Inget dera infriades!

In kom vi i ett huj och det var relativt lugnt i matsalen, män med bärs hörs, det går inte att komma ifrån, men vi kunde göra oss hörda i vår lilla vrå. Det var buffe, grill, där laxen vann stort, till det njöt jag ett glas rödvin. Efter blev det Pannacotta med hallonsås och kaffe. Personalen sade till @ att de börjar spela 21.30 och jag kände som förvåning. Det var väl i tron att vi skulle supa oss vackra, men vi tog en runda och fann att Expanders var i full gång inne på Idun!
De spelar som de alltid gör men med uruselt ljud i den stora lokalen, vilket man fick erfara sedan Blender äntrat scenen.

Vi dansade en hel del, det som @s fötter pallar trots nya sulor. Behöver nog nya skor, det är nog en del av felet.
Ett litet gästspel för att kolla in och visa @ Peter Siepen, plattvändare för kvällen, passande nog tog han tillfället iakt och visade upp sin tvättbräda...



Det är då jag inser varför jag älskar styrdans och bugg. Här kan vi börja snacka om marknad och kött, men också förnedring och utsatthet, huvva, när man ser med nyktra ögon...

@ avslutade kvällen med att styra mig till tuppskinn och tårar när Blender spelade "Set Fire To The Rain", han underskattar sig själv som dansare, när koncentrationen är på topp och fötterna håller sig i skinnet så är han underbar!

Och kvällen blev så väldigt bra, vi klarade oss undan fylla, golvet var ok och bra med folk av blandad sort.

Flipp!

När jag kollade sidan där "Livsarkivet" fanns, så laddade jag aldrig hem det utan läste bara den information som fanns.
Gör man det, laddar hem alltså, så ser man att det är ett mycket användbart dokument!

Vill man inte använda det i sin helhet, så är det ju bra som mall för sitt eget...

Livsarkivet, först tyckte jag det var ett bra namn som "Katta" kom med, sen ser jag via en länk att det var ju inte precis det jag menar. Det är också bra, naturligtvis och underlättar för anhöriga, men då är man död.

Såvitt jag vet så har saker och ting väldigt ringa betydelse för en själv när man väl är död. Men nu kommer vi in på exensiella frågor och huruvida man kan känna, se och såvidare efter döden, det lämnar jag åt var och ens tro.

Nej, jag pratar om något mycket värre, för ens egen person.

Att bli innestängd i sig själv, utelämnad till andra att vårda min kropp och att se till så min livskvalite blir tillfredställande.

Säg att du åker på en stroke (inte alls ovanligt) och mister talet, blir halvsides förlamad och kan såklart inte längre klara dig helt själv.

• Du måste ha hjälp att duscha, hur brukar du duscha, i vilken temeratur, i vilken ordning, hur ofta?
• Du måste ha hjälp att äta, vad tycker du om för mat, eller snarare vad äter du INTE, äter du mackan, grönsakerna eller varmrätten först, blandar du allt, mosar du, dricker du före, efter eller medan du äter, vad dricker du?
• Hur vill du klä dig, i vilken ordning, barfota, sockar, tofflor, skor, smycken, scarfs?
• Håret? Om du måste tvångsklippas av fåniga praktiska skäl, hur vill du då bli klippt?
• Hur vill du bli bemött?

Vill du ligga i sängen hela dagen för att personalen tycker det är bekvämt?
Vill du få  ditt hår kortsnaggat för att det är praktiskt för personalen?
Vill du sitta och glo på väggen eller tvn när du helst skulle vilja läsa en bok?

Kom nu inte med "personalkrävande, det finns inte resurser", -vissa saker, som att läsa en bok så finns talböcker och taltidningar, det finns lösningar på det mesta om man tänker utanför ramarna!

2012 blir året då jag passerar 50 år och min Beffa har hunnit bli 25, tiden har sprungit iväg!

I mitt jobb inser jag vikten av att ha planerat och ställt inför det oväntade oförutsägbara.
Men också i mitt privatliv där närstående och vänner hastigt drabbas av skador och sjukdom som ställer hela livet på kant, såväl för dem själva som deras anhöriga.

Jag har sagt det förut och säger det igen, det värsta är inte att dö, det är att inte längre kunna förmedla och bestämma hur man vill ha det i sin vardag och sin egen person.

Det tragiska och som sätter många i en vanmaktsituation, är att inte omgivningen lyssnar till de signaler vederbörande har att tillgå. Man måste vara oerhört lyhörd och försöka tänka bortom sina egna ramar, men ändå med tanken "hur skulle jag ha velat ha det, hur skulle jag ha reagerat om jag blivit behandlad så".

Så jag börjar året med att säga:

Tänk efter före, upprätta en plan för hur du vill leva ditt liv om det oförutsägbara ofattbara inträffar. Vare sig du är ung eller till åren kommen, ingen vet när.
Uppdatera denna plan med jämna mellanrum, tala om var du har den, utskriven, på cd, usbsticka eller fil på dator, på webben, -ja helst på fler medium än ett, daterad med senaste version.

Varför uppdatera?
Jo, allteftersom insikten kommer och ditt eget liv förändras i det vardagliga, så förändras troligen vissa delar av dina referensramar.
Ville du för tio år sedan bo kvar i ditt hem vad som än hände, så är det kanske inte verklighet i nuläget då du inget hellre önskar än att flytta. Står det då att du vill det och något händer, anpassas ju bostaden så du kan bo kvar, medan du inget hellre önskar att få flytta...

Det bästa är att tänka ännu ett steg, nämligen ha med än ett alternativ i vardagliga praktiska ting.

Och när det kommer till hur du önskar att din kropp sak vårdas, var tydlig, tänk på "om-utifall-att"... Ta med bilder om du kan. Vill du bli tvångsklippt? Om det ändå är av nöden tvunget med klippning, hur vill du ha det? Hur brukar du klä dig för att trivas? Makeup? Duscha, i vilken ordning tvättar du dig, i vilken temperatur har vattnet? Tvättsvamp eller tvättlapp, borste eller kam?

Ha nu ett riktigt Gott Nytt År och deppa inte ihop över mitt råd, det är i välmening!

Nu gäller det att hinna "rå om" Beffa så mycket som det bara går, för knappt har de hunnit landa här hemma förrän det bär iväg igen, en månad i sträck denna gången.
I tisdags var vi och rantade runt, de skulle på nyöppnade Svenska Hem och jag fick följa. Lite handlande av livets nödtorft och sen hem till mig och Beffa och jag fick i oss lite middag. Hon bjöd på hamburgare med sallad, mums, jag på ostkaka till efter.

Därefter in till stan, jag köpte en tröja på rean och fodertyg till senaste projektet. När vi var klar bar det av ned till bion för att se "Simon och Ekarna" efter boken med samma namn som Marianne Fredriksson skrivit.



Nu är det länge sen jag läste den, det var nog bra med tanke på vad jag hört om recensionerna. Den var helt klart sevärd, gripande och tänkvärd.

Skjutsade sen hem Beffa, stannade en stund och fick smaka en cappucino från hennes Tassimo som hon fått i julklapp. Mums, dock lite söt på slutet, de har nämligen sötat mjölken... (vaffö gör di på detta viset?!)


Idag kom de för att hämta Margit eftersom jag jobbar helg och för att käka "Tomtegröt", de bjöd på skinka och efterrätt, dubbelmums!
Sen stannade Beffa och hjälpte mig med håret som jag håller på att färga och slinga, vilket slutade i katastrof. Jag är numera rödhårig!
Vi hann också shoppa lite, hon nagellack, jag ett par jeanstajjts till det gigantiska priset av 50 kronor, det får man inte ens strumpbyxor för!

Det fick bli en tripp till ut till Holmsund efter det, denna gången för att hämta "silvershampo" som ska dämpa det röda.

Vi såg en film, "Försvunnen", -den kan ni glömma!



Enligt vår mening värsta B-rullen, vi såg hela men mestadels tiden mot slutet satt vi och surrade, det enda som fattades var blondare hår och större bröst samt "hallo?!" fär då hade det ju kännts riktigt bekant, nämligen Amerikansk skrikfilm.

Till @s flickor hade nisseverkstan jobbat vidare och de fick också förkläden och filthjärtan. Av dem och deras pojkvänner fick jag fina silverörhängen med glittrande stenar, jättefina!
Vi stannad en liten stund, @ började nicka till i soffan, själv hade jag nog kommit i andra andningen, relativt pigg. De hade på Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst" som jag känner att jag skulle vilja se hela av, jättebra och rolig!

Ja, som sagt, då var den julen till ända, åtminstone Julaftonskväll!

Tack till er alla för fina julklappar, men mest av allt:

Tack för en väldigt fin, varm, mysig samvaro!

Kramar!

Efter firandet i familjens varma famn styrde jag åter kosan mot Umeå, jösses vad jag var trött i bilen ett tag. Det fick bli "ring en vän" (headset naturligtvis!) och kall-luftsfläkt för att bryta den förtrollningen.

Väl framme i mycket god tid valde jag att avlösa min kollega tidigare, vi hann umgås en stund innan hennes taxi anlände. Sen var det dags med sysslorna och det var fullt upp i stort sett hela kvällen men också ett väldigt lugn och en oerhört fin atmosfär.

Tack vare det gick mitt arbetspass fort, jobbade mellan 16:00 och 22:30 och kunde kila hem ombytt redan 22:15 då min avlösning kom.

Jag började resan och min långa dag med att åka till Eldsmark och där min fd man bor och mina barn med respektive befann sig.

De hade julpyntat och fixat, knytkalas har vi dock så med mig följde sallad, mjuktunnbröd, mumma och köttbullar.

I öppna spisen sprakade brasan, ljus och stämningsfull musik, granen stod så grön och grann, mot mig kom Krajna och D-son för att hjälpa mig in med "förningen".



Vi startade med lite kaffe och började med den digra julklappsöppningen till min lilla tomtenissas förtjusning, dagen tillära iklädd luva som sig bör!

Även nu hade nisseverkstan tillverkat filthjärtan och förkläden, nu till Cubben-Matte och Beffa. De är sydda i ett designtyg "Parad" av Åke Arenhill som jag fyndat i en secondhand-butik och inte kunnat sätta saxen i tidigare. Inte så mycket för att jag tror det besitter något stort värde, utan för att jag verkligen ville göra något bra av det.

Jag fick mycket bra klappar, tvålpump och tandborstmugg samt minneskort, hantelset och tryckluft på burk, pepparkaksthe och världens dyraste kaffe...



På det sistnämnda satt ett rim jag inte glömmer i första taget, "Från ett mårddjurs lilla bak, kommer denna underbara smak"

Jösses vad jag funderade!
Och sedan tänkte, -va?! ska man dricka utsketet kaffe!!!

Nu är den glada julen slut, slut!

@ och jag körde med "Lilla Julafton" med paketöppning och skinkmacka med julöl dan före dopparedan. Min nisseverkstad hade ju ordnat med två svarta kuddar i randig sammet-plysch, en ansiktskräm och sk. vattensulor till dansskorna (som min eminenta vän Dans-C säljer) fick han också. Jag vill ju så gärna tillbringa mer timmar på dansgolvet, har som inte dansat mig less ännu!

Med sig i julklappspåsen att dela för kvällen hos sina flickor fanns ett förkläde i jeanstyg och ett rött rishjärta, lite extraklappar från nisseverkstan...

Själv fick jag en underbar parfym:

Kuddar som matchar mina plädar jag köpte i holland förra året:


Morgonen efter bar det iväg, det kan nog verka väldigt märkligt att vi firar jul på var vårt håll, men sålänge vi känner att det är ok och det fungerar så får det vara så.

Många gånger ahr jag trott att min laptop sjunger på sista versen. Den är från januari 2006, då kostade den 10500 kronor och jag hade sparat, vänt och vridit på såväl slantarna som beslutet att köpa en i flera år. Tittat på begagnade, nya, olika märken olika prestanda osv.



Köpet blev ändå fel.
Jag missade att det är utkass skärm så om jag vill sitta ute eller i vanlig innebelysning och surfa på batteri, ser jag typ absolut inget. Trots att jag ställt upp skärmstyrka osv, inget energisparläge här inte!

Annars skitbra.
Och som sagt den fungerar ännu.
När jag snackade med support på Dell förra året för att kolla om det överhuvudtaget var någon mening att installera mer minne i den så var de väldigt ärliga och sa att den kan fungera fler år till, men ofta är de slutkörda. Så jag köpte nytt minne och den fick nytt liv!

Men visst har den jobbigt emellanåt och efter senaste ominstallationen har den lite nya hyss för sig, antagligen något som inte stämmer i programvaran.

Och, de senaste dagarna har jag lite för många blåskärmar. Och, idag fick vi knata oss igenom flera omstarter.

Så det hänger på gärsgårn.

Hur gammal är din dator och vad kostade den?

ps. Dessutom tycker jag den är snygg, silver och vit.

Risgrynsgröt kunde jag kokat på det som hamnade på golv, stolar och bord...

Nissan i tomteverkstan har fortsatt jobba.
Idag blev det också en sväng in i linneskåpet. Nostalgiskt packade jag om bland handukar, handbroderade, hemvävda och minns, de där fick jag av mor när jag flyttade hemifrån, de vävda som jag suttit med i timmar själv och sen handfållat, broderat monogram på.

Tänker att tiderna är annorlunda nu. För först kom tanken att kanske mina utflugna ungar skulle ha varsin handuk...

Men se jag tror att i dagens slit-släng så är morsans gamla arbete inte uppskattat, det ska vara fina designade saker från fina butiken?

Nu tror jag faktiskt inte mina ungar tänker så, de är båda jordnära och "gör-självare".

Nä, nu ska jag dra på broddarna och knata iväg för lite julklappsshopping. Sen blir det köttbullstillverkning. och mer tomteverkstad skulle jag tro.