Jag tror att jag kan, jag tror att jag kan, jag tror att jag kan...

Likt det lilla loket som bogserade det stora tunga långa tåget över det höga branta berget...

Men såklart nervös som bara den, jag har varit så lite på dans de senaste åren och då oftast dansat med kärleken, så jag har ju inte underhållit vare sig kunskapen eller dansarna.

Men peppad av de mina att återfå glädje och lycka i mitt liv gav jag mig iväg trots att @ inte kunde följa med.

Premiären på Gräsmyr Loge till Blender!
Jag jobbade till 21:00 så ombytt och klar slängde jag mig i bilen som jag lånat då min är hos farbror bildoktorn, och drog iväg!

Oj, vad "Ommafallt" det kändes, bilen stor som ett helt flaggskepp, kände mig som en liten skit där jag satt bakom ratten, men den har mycket plåt och det är nog bra omjag stöter ihop med något storvilt. Kan räcka med småvilt, såsom grävlingen som hastade över vägen...

Nåväl i den vackra soliga kvällnigen tuffade vi vidare, bilen och jag på vägar jag inte är van att köra och så tillslut kunde jag svänga uppför backen, -hejjsan vilket folk, eller snarare, -vilka bilar, och en hel stor buss!

Väl inlöst, pirret i magen, vilka skulle vara där, bara unga eller blandat?
Så innanför dörren, ser jag till min lättnad, inga skyltar!

Det är demokratiskt som gäller!
Mooahaa, nu ska här dansas, se upp pöjjkar för nu kommer hon som en torped!!!

Och dansade gjorde jag, men jösses så kantig och bakfram och otakt och ville på att styra och ta mina egna vägar och jag vet inte vad!
Ett stolpskott fick jag före paus, riktigt snopen blev jag för han har jag sett så mycket, tänkte han kanske gör sig till för han inte gillar mig... (han liksom många andra den kvällen kan ju ha tyckt att JAG var ett stolpskott... Eller nääää!!?)

Med nötter, vatten och ett ombyte kläder laddade jag om i bilen, och när pausen var slut så testade jag det omvända, -skulle jag bli uppbjuden?

Javisst, och inte kunde jag tro det till den låten och med den dansaren, för den här killen visste vad han sysslade med, och att han valde en gammelkärring som mig övergår mitt förstånd!

Men sätta känslan som @ gjorde, till "Set fire to the rain" se det klarade han inte av förklarliga skäl, men att jag fick den äran att dansa den låten med en erfaren kavaljer, -ja det blev en karamell att suga på!

Så fortsatte kvällen, men eftersom jag skulle upp och jobba dagen efter så hade jag redan lovat migsjälv att åka vid halvett-slängen, men så blev jag uppbjuden och det drog iväg till närmare kvart i.

I bilen påväg hem i den ljusa klara fina sommarnatten, kände jag och mindes lyckan över att kunna åka såhär, uppfylld av kvällens danser och nöjd...

Dagen efter igår, en långsam dag!

Tänk jag fick bli FemtiBast!
Jag ger migsjälv de tänkvärda orden: fortsätt springa, cykla, gå coh dansa genom livet sålänge benen bär, gör det DU vill göra och måste du göra det ENSAM så gör det, för då är den som är tillfrågad inte värd att dela denna upplevelsen med dig...

Men också: Tids nog bär inte benen längre, orken tryter och den dagen finns bara alternativet att sitta i den där soffan och kolla på tv, köp en tv den dagen och tilldess, gör kul för de pengar en tv kostar idag som DU inte behöver!

Hitills idag har jag fixat med blogginlägg, tagit minnesbilder av presenter, men också unnat mig dels att sova lääänge och dels att ta en skön promenad med Margit till lekparks-parken härintill och njutit av den äntligen ljumma majsolen.

Stökat lite på altanen och strax ska jag hoppa upp på cykeln och bege mig av till jobbet med en smörgåstårta, direkt efter blir det träning med löpargrupppen, gissar att det resultatet inte blir så bra, jag är verkligen "dage-efter" inte så mycket för vinets skull, som efter alla intryck och de sena timmarna som varit innan kalaset.

Ikväll ska vi besöka "kärmor" med lite godsaker från kalaset, hon kunde ju inte närvara tyvärr!
Men nu får jag iallafall tacka henne för kameran!

Nä, nu ska jag fixa vidare,
See ya!

Fest!


Ja, tänk att det gick att göra om min femrummare (!) till festlokal!

Foto Beffa

Vi trängs åt så gott vi kan, fint väder hade jag fått så det var enkelt att gå ut och lufta sig emellanåt, något jag då inte hann med!

foto D-son
Fick låna ett bord, typ campingbord som vi lade över spisen så det blev så mycket lättare att duka ipp buffen, närmast kameran potatissallad, sen pajjer, lite småplock och smörgåstårta.

foto @

Höll alldeles på att glömma Brieosttårtan, också en rikigt smaskig sak!
Kakor och bullar hoppade jag istället fanns en vit och en mörk chokladkaka och min egen favorit Glömmingetårtan, allt hade en strykande åtgång!

foto @

Mor och Far samt mina syskon har kommit och jag blir smygfotad...

foto @

Och hurrad för, men dessförinnan vart det "skjutassången" fast de var snälla så det blev på en skottkärra...

foto @

Parkerat mig i soffan hade de gjort, sen åkte de långväga hemöver.

Se det var en rekorderlig fest det, och jag kom inte isäng förrän lpångt efter midnatt!



Närmare 60 än 40

Stod det på ett av de (!) uppmuntrande korten jag fick igår...
Men också några vackra kärlekens ord.

Morgonen startade med att Margit sjöng någon typ av visa för mig vid fyra-tiden, sen satte @ igång med skjutning och tulipaner vid sju-slängen när jag slumrat till igen!



Av honom kom ovan nämnda kort och biljett till Lars Winnerbäck i Skellefteå, och tillsammans med hans släkt grundplåten till min nya kamera!

Sen var det bara attt "gnugg-ur-öga" och kavla upp ärmarna för runt 11-tiden väntades de första kära gästerna, innan dess kom Beffa och högg in på göromålen och senare också D-son och hans Cubben-matte.



Så kom de då, Mor, Far, Liten Syster, SystraMi och LilleBror, -också de med sång på läpparna och  med en zinkvattenkanna full med de blommor som symboliserar att jag är Ångermanländska och inget annat!
Av dem fick jag också möjligheten att få tillverkat ett tagelarmband från hästen jag så saknar...

När så alla Ungarna samlats igen (förutom Holmsundarn som jobbade till 17.00) fick jag ännu mer presenter, rackarns, jag har ju redan fått en underbar GlasBlåsning! En stor underbar bukett med rosa, vita och röda nejlikor!



Cubben-matte hade ritat ett porträtt på mig, och det fick jag av henne och D-son inramat i vitt, de ahde också med sig en hälsning från Rocky-matte och Rocky-husse iform av ett blomsterarrangemang innehållande choklad!



Samtidigt kommer också @'s Far och Syster med skönsång, det är gott om tulipaner idag!
Med sig hade de en blomsterkvast, presenten har jag ju fått redan och de andra i släkten hade tyvärr förhinder, men så är det ju när man firar en helt vanlig dag mitt i veckan!
(men för oss skiftare så är det ju hugget-som-stucket, man jobbar ju närsomhelst, som brorsan så klokt påpekade).

Så dök Gotländskan upp tillsammans med sin Fiffi, hennes ledarhund, och med sig hade hon ett ljusfat i granit med vitt grus och två lila samt två grå blockljus som hon önskade att jag skulle ha ute.



Knappt har man hunnit dra andan åt sig så kommer nästa kalasgäster, och tänk de sjunger de med!
Blommor och hälsningar och ett presentkort på Intersport, jag tror de menar att jag ska fortsätta kuta genom livet!

Strax därpå kommer ChefAn och hon har med sig en vit-lila uteblomma och ett vackert gråmelerat Mateus-fat (som om hon vetat att jag tittat på sådana sedan den ndagen jag jobbade på Myrra i Ö-vik..).

Nu börjar uppbrottet för kära gästerna och strax därinnan drar hela skaran igång en sjusjungande "Skjutas-sång" med påföljande Hurrande så jag tror taket lättade (haha- nu fick grannarna igen!).

Knappt hade de åkt så kommer Käraste Vännen Min, Postfröken med sin kärlek Blond-Rockern, och vi älskar ju viner, så jag får ett Sweden-Rock vin av dem och barnen!



Nu kommer också @s dotter Clip-E och hennes Snickar-D och har med sig ett fint hårschampo istället för blomsterkvast, jättebra!

Massor med hälsningar har såklart ramlat in på fejjsan och muntligen, men också via mess under dagen, och det sista jag gör innan sängdags är att tacka för mig via det första mediet, men också till några via mess som inte kunnat vara med mig under dagen.

Vilken dag!
Vilken överraskningarnas dag!

Glaskulor



Hänger nu i mitt fönster och ovanpå köksskåpet står fem stycken vinda, skeva, ovala och allmänt ojämna glas. De ska vara så, för vore det enkelt så behövdes ju ingen utbildning och lärlingstid för att bli Glasblåsare!

Och inte nog med det...

Sen var det bara att hoppa in i bilen igen, nu skulle vi hem till D-son och hans flickvän, där blev det middag och de hade gjort så gott, grillade fläskfile, sallad och potatisgratäng, till efterrätt en härlig chokladtårta med limekräm, mums!

Men först blev jag parkerad i soffan med ett glas vin, Beffa överlämnade ett paket från Margit, hon sa att de ville fira mig lite i förväg för jag skulel ju liks få så mycket då jag fyller år...
(Vaddå, jag har ju sagt att det där med presenter...)



kents senaste skiva "Jag är inte rädd för mörkret" hade kattafan fixat åt mig, slagit in också  ;-)

 bild från google och cdon

Beffa och Holmsundaren smällde till med boxen och två ur resten av serien, och i mina öron dunkar nu låtar jag sällan hör med dem, sådana de spelar på konserer, en av dem hörde jag med Beffa i Zinkensdamm 2008, vilken spelning, vilket tuppskinn!

Det är hockey på tv...

INTE kompatibelt med mig!!!
Inte Fredagsmys...

Och jag blir rastlös!

Sådär, lägg till Glasblåsare i mitt CV ;-)

Ja, det var ju det där med "kläder man kan svettas i och innan kvällen är slut", och som jag fundererat och fnulat och spänt öga i mina nära och kära...

Halv fyra var jag klar och då tuta Beffa och körde upp framför min bro...
Hon som hade åkt till Eldsmark, eller åtminstone satt hemma och plugga...

Jaha, då var hon nog chaufför då...
Ögonbindel åkte på och tacknämligt nog fick jag också ett åksjuketuggumi, det var ju omtänksamt men bra, -de väl inte att jag skulle spy ned bilen redan i starten av kvällen!

Så bar det iväg, jag kände ju vartåt det bar men så konstaterade jag att, nä vartfasiken är vi påväg?!

Passade på att berätta om min mardröm som dök upp när jag var precis i insomningstadiet, hur hemsk den varit och tror jag väckte grannen av mitt vrål, Margit vaknade då iallafall, men innan det hade jag varit vaken av den där drömmens skrik och trodde någon var inne att jag glömt låsa dörren, men Margit sov så lugnt så då är det ingen fara...

Jag provade med att fråga om vi var påväg tillbaka, men se det var vi inte för då var vi framme!
Där stod D-son och Cubben-matte, och Holmsundaren, och min @ som ju skulle jobba till 17.00 ?!

Glödheta heter stället och ligger i Röbäck, sneglat på det många gånger...
Vi gick in och jag fascinerades av alla vackra saker, och så kom vi in i en utställningslokal/butik/glashytta och inte förrän de säger jag ska hänga av mig kläderna börjar jag fatta.

Jag ska få prova blåsa glas!!!



Hett, så hett är det framför ugnen och det gäller att hålla i stången på rätta ställena för annars blir man skinnflådd.
Jag är så fokuserad så jag inte minns mannens namn, men ser på hemsidan att han heter Ulf. Han förbereder glasämnet åt mig och går först igenom stegen av vad jag ska göra. Sen är han med mig hela tiden för glaset är oberäkneligt i mina händer. Ganska snart märker jag att jag är för snabb i vissa lägen och för långsam i andra.

Man ska våga vänta ut glaset i vissa lägen och i vissa vara snabb och rulla på, men som med alla hantverk så handlar det om känslan, denna känslan!

Så underbart roligt, åååå, vill bara göra mer, tiden går alldeles för fort, snart har två glaskulor och fyra dricksglas lämnat mina händer, eller var det fler jag tappade räkningen där?!

Det känns som man avslutar precis när man börjar få ett hum om hur man gör...

Se, det var en present som hette duga!

Lycklig-Lycklig!!!
Tack mina Älskade!

Mammas Glömminge-marängtårta

På begäran från D-son kommer mitt eget recept på tårtan med lika många namn som populära barn!

Botten:
100 gr smör
2 1/2 dl socker
6 st äggulor
1 1/2 dl vetemjöl
1/2 dl potatis (eller maizena)-mjöl
2 tsk bakpulver
1 dl mjölk

75 gr hackade hasselnötskärnor

Rör smör och socker till pösig massa, tillsätt äggulor ett i taget rör under tiden. Därefter mjölet som du blandar med bakpulver, sist mjölken. Häll smeten i en stor (30*40 cm) långpanna med smort bakplåtspapper (eller smörjd och bröad). Strö över nöthacket och grädda i 175* i 10-15 min.

Vispa under tiden ihop toppen:
6 st äggvitor vispa till hårt skum, blanda i 2 1/2 dl socker och rör/vispa försiktigt ihop det.

75 gr hackade hasselnötskärnor

Ta ut kakan och bred marängsmeten ovanpå, strö nöthack över och grädda i ytterligare 15-20 minuter.

Dela kakan när den kallnat och bred vispad grädde på den ena halvan, strö eventuellt över banan i bitar eller fruktcoqtailblandning. Pröva också med hallon, jordgubbar eller varför inte mandarinklyftor!

Hurra!

Sitter i mitt...

Kök.
Vardagsrum.
Syrum.
Kontor.
Matsal.

Vandrar in i mitt sovrum via klädkammaren/hallen...

Jag har en femrummare!
På 55 kvadrat...


Jag sitter och planerar hur vi ska få plats, -eller det är nog ingen fara, vi är ju inte så många.

Nej, det är det där andra i mig som dyker upp.
Funderar.

Ser mig i köket, i Uddenhuset.
Och minns, jag lagade mat, jag bakade, jag pysslade...

Jag trivdes.

Varför ska det vara så svårt, att få alla pusselbitar på plats?

Jag gör allt i min makt, men jag kan inte förmå mig att trivas, mitt hjärta her varit ledset sen den dag jag sa ja till den här lägenheten...
Men just då fanns inget val!

Men jag ska ta mig i kragen och försöka skapa trivsel även nu, och förmå mig att försvinna in i mitt inre och låtsas att det är i "mitt" Uddenhus jag går och donar och bakar och stökar...


Rått och Romantiskt...

Men det är för mycket lite tid och för mycket mycket göra eller snarare för mycket måste, och alldeles för lite varatagande av den där tiden som alltid efterfrågas med, "vart tar tiden vägen"...

Alldeles för lite insikt om att ta tiden då den kommer, tiden som i detta sammanhang kallas för "tillfället", för mycket inrutat och för mycket "same procedure as last time"

Shit happens...


Vaddå svettas, hallå, -när tar en kväll slut?

Jodu... Nu har *någon* satt griller i huvvet på mig...

Alltså ska jag ha löparkläderna på mig -eller?!
Bastu kan det inte vara för mig veterligen har man inte kläder på sig där, åtminstone inte jag!
Gympakläder kanske?
Eller bara sånt som känns hyffsat bekvämt och som man ändå kan svettas i?

Å knappast klackeskorna då...
hm... *någon* kunde ju lämnat utrymme för "hängslen och livrem"



Hur definierar man "innan kvällen är slut" när tar en kväll slut, på morgonen eller?

Och tidigt skulle jag stå redo också, herrejeda mig!

Nu får jag väl igen för utebliven möhippa och 40-årsbaluns...
(Fast på den senare blev jag ju kidnappad också...)

Ja, hööörni Govänner, Nu lyckas ni sätt myror i magen på kärringa!



Ta mig till Havet, tillsammans med jamaren och @



Vi skulle ta oss en promenad. Men så blev jag så längtandes till havet, så vi packade in oss i min bil, jamaren fick följa med, och som hon jamade, men också nöjd helt klart med att vara ute och spatsera, för hon hänger gladeligen med, det är ju bara det att det är så spännande, och det kan ju finnas något som ska "jamas bort"!

Man märker också att hon känner sig obekväm över öppna ytor, naturligt sett har ju katter lite mer bråttom där de inte finns gömställen i närheten. Och jamandet fick en helt annan klang när vi vandrade mellan några klippskrevor fylllda med vatten, -hujjeda-mig så modig och rädd hon var!

@ och jag njöt av solen, vinden tog sedan i och det blev kyligt.
Då packade vi in Margit i bilen och for till Beffa och Holmsundarn för en kopp kaffe och vi hann också se lite Australienbilder.

"Gå Hem"

-Tyckte jag att de sjöng, så då gjorde vi det, gick hem alltså.
Det var visst "Kom Hem" som Barbados låt hette. Vi dansade en stund till dem igår på Äpplet, jag klarade väl av någon dans att glömma och bara hänga med någon duktig dansör. Men @ hade svårt med både takt och låtval. Fast jag klagar inte, det är han som är för självkritisk, -vi är för tusan inte på någon uppvisning!

Det bästa med kvällen var ett rockmedley där jag fick mig en rivig bugg av en gammal bekanting, och en mysfox med en ny där jag fick knäa för han var bara två äpplen hög!
Ja, förutom några roliga och myspysare med @ då han lyckats slappna av förståss.

Men jag håller med, Barbados klarar vi oss utan..

Det var dock intressant med den fantastiska idoldyrkan som pågick framför scenen, allt från tonårsbrudar till henne som kunde varit hans mor, shakeandes, skrikandes och fotandes...

Nä, nu blir det bara jobb som väntar och tyvärr är inte danslusten tämjd.

Smått och gott och avrundning

Det finns massor att berätta, men Amsterdam ska upplevas. Som vanligt blir det att man gärna trampar samma gator så det känns skönt att ha gjort en rundtur. Skulle vi ha haft tid och ork att se fler museer skulle vi nog valt en "hop-on-hop-off" tur, endera med buss eller kanalbåt. Nu valde vi en timmes kanaltur istället.



Med exempelvis en sån här kunde man också ta sig runt, en cykeltaxi!



Det här var ingen taxi, den var konstruerad för att fästa dels en barnstol i samt ett säte med säkerhetsbälte för det andra lite större barnet. Ser ni att den påminner om våra "sparklådor" minns inte vad de heter just nu.
Uppfinningsrikedomen var stor, vi förundrades mer än en gång över de fantastiska cyklarna!



Vackra om än böljande och vinda-skeva fasader och hus, balken med kroken längst upp behövs för att fästa vinchen i så de kan få in och ut möblerna när de flyttar, dörrarna och trapporna är så smala och trånga så det går inte att få in något den vägen. För att inte tala om branta och höga steg, som gjorde att de var tung-gådda.



Om fasaden var snygg, så var baksidan desto ruffigare, ljuset som blänker likt solstrålar är inte det, fotot är taget genom fönstret inne på Sexmuseet, så det är lampor som speglar sig i glaset.



Däruppe lyser det i ett fönster, ser ni takterassen också?

Hotellrummet ja,
-med facit i hand, nu bokade vi just detta så sent, så det fanns inte mycket att välja på i centrum. Men nog hade man kunnat bo bättre.

För det enda som var bra var egentligen läget, visst, -sängarna var förvånande sköna, sänglinnet rent och de bytte handukar och städade varje dag, men det var en ruffig känsla som gjorde att det ändå itne "kändes rent". Jag är glad att kackerlackorna som dök upp endast gjorde det när lamppan varit släckt i duschrummet, för om de funnits överallt hade det blivit ohållbart!

Om man säkert hade vetat att frukost skulle varit av bra kvalite (likt den i Turkiet, som visserligen min man blev less på) så hade man lugnt kunnat ta ett hotell fär frukost ingick, för det var ganska dyrt och svårt att hitta bra frukost! Hade man haft ett bättre rum, med kyl, skulle man kunnat köpa sin frukost i en butik och äta på rummet.

Men nu hade vi valt som vi gjorde, och trots recensionerna så fanns det lite skavanker, dock ej värre än att man kunde stå ut med dem.

Vi hade ju en "rolig" utsikt från fönstret och kunde följa livet i gränden, vilket jag med intresse gjorde de första nätterna då jag sov så dåligt. Hörselproppar av bra kvalite är också ett måste när man bor mitt i smeten, men det är inte heller hotellets fel!

Inte heller Booking.com för man kan välja alla klasser och lägen och städer i världen, det gäller bara att läsa på och göra så gott man kan, sen är det precis som i Resebrochyrer, de visar den bästa fasaden  ;-)


Ja, så var den resan slut och vi lämnar Nederländerna och Amsterdam för denna gången
-jag säger "på återseende" för vi hann som inte riktigt umgås, Holländskan och jag, -så det känns som lite snopet. Men ibland faller tillfälligheter samman och man får göra det bästa av situationen.

Och vi har haft härliga dagar, hunnit mycket, det tyckte vi alla, men framförallt, för mig, var det en ynnest att få göra dem med två mycket viktiga personer i mitt liv:


Det blåser och är gråkyligt när vi går in genom entre'n på Keukenhof.

Min ♥Mamma♥ som gjort mig till den jag är, utan henne hade jag inte funnits!
Min ♥dotter♥ som utan Mormor inte funnits för då hade inte jag funnits!

Alltså är Mamma-Mormor viktigast ;-)

Tack för att ni ville göra den här resan med mig!

 

-Jag Älskar Er!


Keukenhof, 9:15-14:15 turen

Jag blev lite lurad av turistinformationen då vi anlände till Amsterdam, tänkte har jag läst så fel!?
För de sade vi skulle ta tåget tillbaka till Schiphol för att där ta en buss ut till Lisse...

Men jag hade på den information jag snokat reda på uppgiften att det skulle gå en buss direkt utanför hotellet, det var ju en av anledningarna till att valet föll på detta hotel.

 har jag lånat, de får ju "reklam"

Och mycket riktigt, med hjälp av ett litet rabattkort fick vi dessutom 20% rabatt på de 38 euro som resa med inträde skulle kosta (ca 271 svenska kronor blev det då ungefär).

Det här är jättebra och nu får vi återigen träna på att översätta för turen är guidad under resan, vi får vet mer om de byggnader vi passerar, städer orter och lite kuriosa.
Totalt fem timmar inklusive resa, och det räcker för oss, men parken är så stor och det finns så mycket att se så man skulle kunna gå där hur länge seom helst!



Fälten man ser överallt, de är vidsträckta och vi får berättat att här odlar man inte för blommornas skull, utan för att producera lökar, tillskillnad motför i parkens planteringar där lökarna sätts i tre nivåer och blommorna skärs av när de blommat ut för att ge plats åt nästa omgång och-så-vidare.



Mamma vid den fina fontänen, ser ni den liknar en maskros?



Tre generationer i parken, jag satte kameran på automatik och den hann mellan alla människor som passerade. Tråkigt nog blev bilden mörk, men ett fint minne ändå, vi ser ju att det är en gråkall dag med regnet hängande i luften, några droppar kom också, men sen sken solen igenom en stund.



Här har vi toffelparaden, närmast i bild söndagsskorna, sen klackeskorna, skridskorna, storstövlarna. ett par gjorda för man inte skulle veta åt vilket håll man gått och sen minns jag inte vad de kallades för!



Mamma har lärt sig av Beffa, fast hon posade med helt andra motiv, vad får ni själva lista ut, men ni som känner henne vet nog ;-)
Vi är inne i ett av de stora växthusen, där det fanns lite olika butiker och cafe'er. Och det var vanliga cafeer inte coffieshops ;-)



Fantastiska planteringar och underbara dofter, jag såg att magnolian börjat blomma och naturligtvis spred sig hyacinternas doft där de var planterade i mängder.



Pärlhyacinter som en vacker vårflod.



Och det här får avsluta vår tripp till Keukenhof, vilket för övrigt betyder ungefär köksträdgård och ingenting annat!

Om

Min profilbild

zaq

RSS 2.0